Snusets dag 24 oktober – från svensk tradition till modern industri

Den 24 oktober infaller Snusets dag. Det är en dag som uppmärksammar en produkt som under flera hundra år har varit en del av svensk historia, kultur och näringsliv.

Snuset har samtidigt förändrats rejält genom århundradena. Från 1700-talets snusmakare och tobaksodlingar, via 1800-talets många lokala snusfabriker och 1900-talets tobaksindustri, till dagens moderna fabriker, portionssnus och nikotinpåsar.

Bakom dosorna finns dessutom en industri som fortfarande sysselsätter tusentals människor i Sverige. Snusets dag kan därför vara ett tillfälle att inte bara uppmärksamma själva snuset, utan också människorna, företagen och platserna bakom det.

När är Snusets dag?

Snusets dag infaller den 24 oktober varje år och har under senare år uppmärksammats av såväl snusföretag som återförsäljare och andra aktörer inom branschen. Dagen brukar beskrivas som ett tillfälle att uppmärksamma det svenska snusets historia, hantverk och kultur.

Exakt hur traditionen uppstod och varför just den 24 oktober valdes är däremot betydligt sämre dokumenterat. Till skillnad från många officiella högtids- och minnesdagar finns det inte någon myndighet eller organisation som står bakom Snusets dag på nationell nivå.

Det är därför kanske bättre att betrakta den som en modern temadag som vuxit fram kring en betydligt äldre svensk tradition.

Och den traditionen sträcker sig flera hundra år tillbaka i tiden.

Från nässnus till prillan under läppen

Tobaken kom till Europa under 1500-talet och användes länge på helt andra sätt än vi förknippar med dagens svenska snus. Under 1600- och 1700-talen blev det bland annat populärt bland Europas överklass att använda finmalet nässnus.

I Sverige utvecklades så småningom en egen tradition där det fuktiga snuset placerades under läppen. Under 1800-talet växte efterfrågan kraftigt och snus började tillverkas i större skala.

Flera av de varumärken som fortfarande finns kvar har sina rötter i den här perioden. Ett känt exempel är Ettan, vars historia går tillbaka till Jacob Fredrik Ljunglöfs snustillverkning under 1820-talet.

Men det fanns långt fler snustillverkare än de namn som överlevt till vår tid.

När nästan varje stad hade sin tobaksfabrik

Under 1800-talet och början av 1900-talet fanns tobaks- och snustillverkare på många svenska orter.

Det är något vi också kan hitta spår av här i Skåne.

I Malmö fanns exempelvis Kockums tobaksverksamhet och idag tillverkas bland annat LUNDGRENs och VELO av Fiedler & Lundgren i deras fabrik i staden. I Lund tillverkades bland annat Gentleman Snus av Lunds Snus-, Tobaks- och Cigarrfabrik på Lilla Fiskaregatan. Runt Åhus och på andra håll i Skåne odlades dessutom den tobak som kunde användas av den svenska tobaksindustrin.

Det är lätt att i dag tänka på snus som något som kommer från några få stora fabriker. Historiskt var tillverkningen betydligt mer lokal.

Bakom varje fabrik fanns människor som arbetade med allt från tobaksberedning och tillverkning till förpackning och distribution.

1915 förändrades den svenska snusindustrin

Den lokala tobaksindustrin skulle dock förändras radikalt under början av 1900-talet.

År 1915 infördes det svenska tobaksmonopolet och AB Svenska Tobaksmonopolet fick ensamrätt på tillverkningen av tobaksprodukter i Sverige.

Många mindre fabriker hade redan försvunnit eller slagits samman och ytterligare verksamheter upphörde när monopolet infördes. Produktionen koncentrerades successivt och den svenska tobaksindustrin gick från många lokala tillverkare till betydligt färre och större anläggningar.

Spåren efter den äldre industrin finns dock fortfarande kvar.

Gamla snusdosor, reklamskyltar, fabriksbyggnader, maskiner och andra föremål berättar i dag om en näring som en gång fanns på betydligt fler svenska orter.

Portionssnuset förändrade allt

Under större delen av snusets moderna historia handlade snusandet om lössnus. Användaren tog själv snus ur dosan och formade sin prilla.

Under 1970-talet började nästa stora förändring.

År 1973 lanserades Smoke Less, ett tidigt försök med portionsförpackat snus. Produkten blev ingen större kommersiell framgång, men några år senare kom ett snus som lyckades desto bättre.

Tre Ankare lanserades 1977 och blev det första portionssnuset som fick ett verkligt kommersiellt genombrott i Sverige.

Plötsligt behövde prillan inte längre bakas för hand. Tobaken låg färdigportionerad i en liten påse och portionssnuset skulle under de följande decennierna förändra den svenska snusmarknaden.

I dag finns allt från traditionellt lössnus och original portion till vit portion, mini, slim och andra format.

Och under 2000-talet har ytterligare en produktkategori vuxit fram: tobaksfria nikotinpåsar, ofta kallade vitt snus.

Från snusmakare till modern livsmedelsproduktion

Tillverkningen ser förstås helt annorlunda ut i dag än den gjorde hos en snusmakare på 1800-talet.

Hos Swedish Match sker den svenska snustillverkningen i dag i fabriker i Göteborg och Kungälv. Tobaken finfördelas, bereds och förpackas samtidigt som prover analyseras och kvalitetskontroller genomförs under olika delar av processen. 

Men även om maskinerna har tagit över mycket av det manuella arbetet krävs fortfarande människor.

Bakom en modern dosa finns bland annat arbete inom produktion, produktutveckling, laboratorieverksamhet, kvalitetssäkring, teknik, råvaruinköp, förpackningar, lager, transport, logistik, försäljning och handel.

Snuset är alltså inte bara en historisk svensk produkt. Det är fortfarande en svensk industri.

Tusentals arbetar med snus och nikotinprodukter

Hur många människor som faktiskt arbetar inom branschen beror på vad som räknas in.

Bransch- och arbetsgivarorganisationen Livsmedelsföretagen publicerade i augusti 2026 rapporten Snus ger tusentals jobb i Sverige. Där uppskattas att omkring 3 300 personer arbetar direkt inom den svenska snus- och nikotinindustrin.

Räknas hela värdekedjan in uppskattar organisationen att industrin bidrar till omkring 10 000 arbetstillfällen.

Samma rapport uppskattar värdet av den svenska exporten av snus och nikotinprodukter till omkring 6,9 miljarder kronor per år. Livsmedelsföretagen

Snusindustrin i siffror 2026

3 300 personer
uppskattas arbeta direkt inom svensk snus- och nikotinindustri.

Cirka 10 000 arbetstillfällen
uppskattas finnas om hela värdekedjan räknas in.

6,9 miljarder kronor
är det uppskattade årliga exportvärdet.

Siffrorna kommer från bransch- och arbetsgivarorganisationen Livsmedelsföretagen och ska därför betraktas som branschens egna beräkningar. Livsmedelsföretagen

En svensk produkt som blivit internationell

Under lång tid var snus framför allt en svensk och nordisk företeelse.

Traditionellt tobaksbaserat snus har fortfarande en särställning. När Sverige blev medlem i EU 1995 fick landet ett undantag från unionens förbud mot försäljning av snus.

Utvecklingen av tobaksfria nikotinpåsar har däremot förändrat marknaden. Produkterna omfattas inte av samma EU-förbud som traditionellt snus och svenska och svenskgrundade varumärken har därför kunnat nå betydligt fler marknader.

Det som en gång var en mycket lokal produkt har därmed blivit en del av en internationell industri.

Samtidigt finns den äldre snustraditionen kvar. Swedish Match säljer fortfarande klassiska varumärken som Ettan, General, Grov och Göteborgs Rapé, parallellt med betydligt nyare produkter och format.

Från tobaksfält till e-handel

Det är kanske just förändringen som gör snusets historia så speciell.

För några hundra år sedan kunde tobaken odlas på svenska åkrar. Snuset tillverkades av lokala snusmakare och senare i små fabriker mitt inne i svenska städer.

I dag kan en dosa tillverkas i en högautomatiserad fabrik, transporteras till ett lager, beställas via en mobiltelefon och kort därefter hämtas ut av kunden efter att denna valt att köpa snus online.

Ändå finns en obruten linje mellan de olika epokerna.

Någon har odlat eller köpt in råvarorna. Någon har utvecklat receptet. Någon har tillverkat produkten. Någon har konstruerat förpackningen. Någon har transporterat dosan och någon annan har sett till att den hamnat på butikshyllan eller i e-handelslagret.

Tekniken och arbetsuppgifterna har förändrats – men människor arbetar fortfarande med snus.

Snusets dag handlar också om svensk historia

Den 24 oktober blir därför mer än bara ett datum i kalendern.

Snusets dag kan också vara ett tillfälle att blicka tillbaka på en ovanligt svensk industri- och kulturhistoria.

Från tobaksodlingar och snusmakare till små lokala fabriker, Tobaksmonopolet, portionssnusets genombrott och dagens moderna produktionsanläggningar har snuset genomgått en enorm förändring.

Samtidigt fortsätter branschen att sysselsätta människor inom produktion, forskning, lager, logistik och handel.

Snusets historia handlar därför inte bara om vad som funnits under läppen. Den handlar också om människorna, företagen och platserna bakom dosan.